Något som slagit mig här veckan då det varit så trist väder och vi haft stugdagar varje dag är att det är det lilla som roar mest! Sixten har verkligen fått mig att se det roliga i det enkla i veckan.. Titt tut, till exempel så sjukt simpelt men så fruktansvärt roligt! Får ett sjungande skratt som bekräftelse på detta varenda gång jag tittar fram bakom mina händer. Sånger, vad som helst så länge det låter är det hur underhållande som helst! Dansa, hoppa, rulla runt eller ligga raklång på golvet han uppskattar allt! Sixten är i särklass mitt största fan, haha!

Här behövs inga dyra pedagogisk framtagna leksaker, det räcker gott och väl med sång, dans och glada miner då har vi det som bäst :)

Önskar att man kunde hålla sig ifrån överkonsumtion och "bra dealer" men det är ju så lätt att falla i fällan, ingen vill väl vara sämre än någon annan? Men är det verkligen så att den som har, den är lyckligare än andra? Nä skulle inte tro de..

Jag hoppas att Sixten kan få växa upp i en värld där man inte döms för vilka kläder man bär, hur många växlar på cykeln man har eller hur många leksaker farsan har på gården. Jag hoppas att när han växer upp fortfarande kommer kunna uppskatta och se det stora i det lilla!