En 9 månaders tonåring?!
Vaknar av att Sixten står i sängen och stirrar på mig med stora ögon samtidigt som han skriker likt en skräcködla i full attack! Tar upp honom och sätter ner honom på golvet, lägger mig själv igen för att gnugga tröttheten ur ögonen, hör ett plask!
Flyger upp ur sängen, Hans har glömt att stänga dörren till toan som har blivit Sixtens favorit utflyktsmål, han står sträckt ner i toan och leker där i vattnet med sina badleksaker! Mäkta nöjd med sig själv! Plockar vänligt men bestämt av honom leksakerna som genast ska saneras, desinficerar pojken från topp till tå. När jag vänder mig om för att lägga tillbaka leksakerna hör jag en duns, NEJ! Han har tippat omkull toaborsten, äckligt gammalt vatten droppar nerför armen på honom när han svingar borsten lika ivrigt som en riddare med svärd!
Åhh börja om från början börja om på nytt! När jag äntligen fått honom ren en andra gång och fått ut honom från toaletten utan att något annat sker kryper han in i sovrummet. Han kryper bakom dörren och stänger den framför sig då han sedan sätter sig precis framför så denna blir omöjlig för mig att öppna utan hans små fingrar eller tår kilas fast under dörrkanten..
Trodde ärligt talat att det skulle dröja iaf 12 år innan han skulle börja bete sig som värst stortrotsande tonåringen! Så där satt vi, han trotsande på ena sidan och jag på andra sidan som försökte medla och övertala honom att flytta sig så jag kunde få komma in till honom..
Det är nog som dom säger att barn blir stora alldeles för fort!
Det är föresten bara 47 Dagar kvar nu tills vi flyttar :)
