Både jag och Sixten är trötta idag, Sixten snubblar fram och slår sig hela tiden så nu har vi slagit oss ner för att titta på Sixtens nya favoriter Vi på saltkråkan. Han kan sitta pall hur länge som helst bara man slår på en Astrid Lindgren film :) Skönt att ha finner ro att sitta en stund och ta igen sig!
Sixten kom och fyllde våra dagar med stoj, skratt, gråt, lek och framför allt lycka i oktober 2011. Sen dess har ingenting varit sig likt, höga klackar har bytts ut till sneakers, ett glas vin har i stället blivit litervis med kaffe och sovmornar har kommit att bli vaknätter. Men inget ont som inte för något gott med sig, vi har välsignats med ett underbart litet busfrö som är här för att stanna!
