Trötter!

Är så (ursäkta uttrycket) grönjävults less på att springa upp som en jojo varje natt mellan min säng, Sixtens säng och micron, Sixtens säng och sen min säng var eviga natt! Har försökt alla knep jag kommit över, har försökt ge han lite vatten i stället för välling, har försökt 5 minutersmetoden, ja skit samma jag har verkligen försökt allt men ingenting fungerar vår lille general skriker till halsen i stort sett ger vika. Han snurrar som en ilsken krokodil och hans illvrål är på gränsen vad ett mänskligt öra klarar av. Jag vill bara få sova en natt är det för mycket begärt? Ska Hans ta natten vaknar jag i alla fall på grund av ljudvolymen på denna lilla förstärkare till människa, volymen påminner mig om Metallica konserten vi var på för två somrar sen!

I natt funderade jag allvarligt på om vi kunde lämna kvar hans säng i klädkammaren och sätta McBlixten där i för att sedan övertyga den nya ägaren av lägenheten att han ingår i priset, ja du ser vad för lite sömn skapar för tankegångar i en energifattig hjärna. Trots detta har förkylningen börjat ge med sig så imorn kanske vi kan börja socialisera oss igen :)

Vi tog en sväng på stadens möbelaffärer igår, har hittat en soffa och soffbord men jäklar vad svårt det är att hitta en tv bänk. Även denna fast en större ska få en hedersplats vi vårt nya vardagsrum, en ny stringhylla i valnöt och med vita gavlar :) Lycka!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Sixten Och Jag

Sixten kom och fyllde våra dagar med stoj, skratt, gråt, lek och framför allt lycka i oktober 2011. Sen dess har ingenting varit sig likt, höga klackar har bytts ut till sneakers, ett glas vin har i stället blivit litervis med kaffe och sovmornar har kommit att bli vaknätter. Men inget ont som inte för något gott med sig, vi har välsignats med ett underbart litet busfrö som är här för att stanna!

RSS 2.0