Första dagen på vår renovering är över, mycket har grabbarna hunnit fått undan, alla tak är vitmålade nu och dörrkarmarna är påbörjade :) Imorn ska jag sätta igång med Sixtens rum, spännande! Vi fick ett helt annat hus nu när taken är vita och fräscha blev verkligen super bra!

Jag och mitt hjärta firar vårt husköp och en lyckad start på vår renovering. Detta gör vi med god Champagne, ostar och svenska hollywood fruar ;) Livskvalité eller vad?!

Har fått lämna in min telefon på lagning och tappat alla nummer så ni som läser de här kan väl vara snälla och skicka era nummer så jag kan jobba upp en ny kontaktlista :)

Har fått lite provisorisk ordning i köket :) skönt å ha lite ordning i allt kaos så Sixten har någonstans att leka. Så mysigt å ha ett eget hus, en pirrig känsla fyller ut mina planer på möblering och färgsättning. Kommer blir så fint här :)

Nu har vi fått in alla saker i köket :) vi sitter i mörkret med ett glas vin i köket och bara njuter av all yta :) Lycka!!

Nu är vi minsann på god väg, hoppas på att vi lyckas få med oss allting nu när vi åker :)

På nyhetsmorgon nu tog de upp en familj som inte hade råd att låta sin 7-åring spela fotboll i höst. Efter mammans medverkan i nyhetsmorgon har en annan familj skänkt 2000 kronor till mamma så pojken ska kunna få spela fotboll.

För den andra familjen var det en självklarhet eftersom att de själva hade ett tvillingpar på 7 år. Vad händer? Jo jag börjar stört böla! Jösses vad blödig jag blivit på sistone, underbart med lite glada nyheter på tv ibland och inte bara tråkigheter! Är glad för pojkens skull som så gärna ville spela fotboll med sina vänner och som nu har den möjligheten är även lycklig att det finns människor som går utanför sin egen familj för att hjälpa en annan utan några som helst krav på ersättning eller bekräftelse.

Två timmar, sen beger vi oss till banken för att slutföra vårt husköp. Är förväntansfull och hopplöst hispig! Sixten har inte riktigt förstått att sakerna i flyttlådorna ska få följa med oss så han sysselsätter sig med att tömma dem igen :)

Sitter på köksbordet och tittar runt i lägenheten, Sixtens strumpor ligger överallt, leksaker, kläder och reklam som bildat små berg lite här och där. Alice låter sånt hår att vi har några små hundvalpar snällt liggandes i våra hörn i väntan på att uppmärksammas. En soffa som sett sina bättre dagar, tur den ska ersättas. Tapeterna pryds nu mera med hål som påminner om de hyllor och tavlor som hängde där och hjäpte till att göra lägenheten till vårt hem, det känns opersonligt här nu när alla sakerna är nerplockade

Hans är kvar på jobbet, väntas komma hem runt nio, jag sitter fortfarande på köksbordet och beundrar det lilla energiknippe som springer runt här samtidigt som jag väntar på att John Blund ska komma på besök så jag får en chans att börja röja, att göra ett sista ryck..

Varje morgon när Sixten fått på sig sina kläder går han fram till spegel, granskar sig själv, skrattar och pussar sin spegelbild självklart gick han igenom denna morgonritual även denna morgon :) Nu när han ska få ett eget rum ska givetvis vår lilla egenkära McBlixten få en egen spegel :)

Näst sista natten i vårt första gemensamma boende, många minnen, många fina minnen som vi får packa med oss. En ny era ska ta vid, en riktig Svenssonera! Kombi, villa, barn och vovve! Ojoj många vuxenpoäng där i samma mening.

Vuxen, ja jag är ju faktiskt vuxen nu helt galet, ett eget hus, en egen gård och ett eget ansvar. Vad lätt det var att vara en tandlös 6-åring med uppskrapade knän och sönderkliade myggbett, inte mycket som var bekymmersamt då inte.

Det största orosmolnet var vilken ruta man skulle kryssa i när den mindre söta killen frågade chans, ja, nej eller kanske. Stackars de som blev hållna på styva linan med ett kanske, ja jag kanske vill dansa tryckare med dig på nästa klassdisco och kanske hålla din svettiga hand när ingen ser. Om ingen annan, någon bättre hinner lägga en lapp i min bänk med de tre livsviktiga alternativen, ja, nej eller kanske innan dess vill säga.

Ja kanske är det så att våra preferenser från liten till stor förändras otaliga gånger fram och tillbaka men det som är livsviktigt för stunden är också det som är livsviktigt för morgondagen. Ingen av oss hade suttit där vi sitter i detta ögonblick utan de omständigheter som idag kan verka banala men var "livsavgörande" igår.

God morgon! Tidiga mornar tillhör vanligheterna i det här hemmet men ack så seg jag är idag, Sixten började trilskas redan halvt tolv med vad bvc tror är nattskräck. Hur många olika anledningar kan barn ha för att skrika?

Mina öron ömmar och mina ögon kännns som grustag. Lika så väl när morgonen kommer är alla jobbiga timmar av tårar och toner som skulle kunna kommit ur den skickligaste av alla sopraner bort blåst och han är underbarast i världen. Ställer man ner honom på golvet går han efter en, ler och säger mamma, mamma, mamma. Han har redan lärt sig hur han ska få mig ifrån bitter morgonkärring till lycklig ända in i hjärteroten :)

Har beställt lite nya tavlor och en ljusstake till huset, är så jäkla svårt att låta bli :p

Är så (ursäkta uttrycket) grönjävults less på att springa upp som en jojo varje natt mellan min säng, Sixtens säng och micron, Sixtens säng och sen min säng var eviga natt! Har försökt alla knep jag kommit över, har försökt ge han lite vatten i stället för välling, har försökt 5 minutersmetoden, ja skit samma jag har verkligen försökt allt men ingenting fungerar vår lille general skriker till halsen i stort sett ger vika. Han snurrar som en ilsken krokodil och hans illvrål är på gränsen vad ett mänskligt öra klarar av. Jag vill bara få sova en natt är det för mycket begärt? Ska Hans ta natten vaknar jag i alla fall på grund av ljudvolymen på denna lilla förstärkare till människa, volymen påminner mig om Metallica konserten vi var på för två somrar sen!

I natt funderade jag allvarligt på om vi kunde lämna kvar hans säng i klädkammaren och sätta McBlixten där i för att sedan övertyga den nya ägaren av lägenheten att han ingår i priset, ja du ser vad för lite sömn skapar för tankegångar i en energifattig hjärna. Trots detta har förkylningen börjat ge med sig så imorn kanske vi kan börja socialisera oss igen :)

Vi tog en sväng på stadens möbelaffärer igår, har hittat en soffa och soffbord men jäklar vad svårt det är att hitta en tv bänk. Även denna fast en större ska få en hedersplats vi vårt nya vardagsrum, en ny stringhylla i valnöt och med vita gavlar :) Lycka!

Känns som att jag håller på att förvandlas till en eldkastande drake, får alltid halsbränna när jag är stressad. Det känns som att jag andas en eldkvast samtidigt som mitt humör fått dig en rejäl dimp av allt som måste göras och hinnas med.

Sitter hela kvällarna och räknar men känslan av att jag bara står och stampar på samma ställe är fruktansvärt enerverande. Vi har fyllt minst 15 kartonger men ändå har vi hur mycket som helst kvar, det tar aldrig slut på prylar!

Jag och Sixten har startat vårt fredagsmys tidigt idag, ligger uppkrupna i soffan framför barntv och bara mår :)

Idag har vi åter späckat schema och jag älskar det, ju fortare veckorna går och desto fortare vi får flytt ju bättre! Med Sixten är alltför tidiga morgnar inget undantag vilket faktiskt är bra när det är svårt att få dygnets timmar att räcka till. Mitt vresiga morgonhumör är dessvärre inte heller något undantag, med tiden har det bara blivit värre. Skulle troligtvis behöva sova tre veckor i sträck för att komma upp på noll i förlorade sömntimmar sen McBlixten föddes.

Idag ska det packas, räknas, fara och bestämma tapeter till sovrummet vårt och umgås med vänner gånger två. Att det ska vara så svårt att bestämma färg och tapeter, det blir iaf vitt och orange i hallen och Sixtens rum kommer bli grönt men med 589 olika nyanser av grönt tog det ett tag att bestämma även där. Tvrummet ska paketeras in i vitt och mönstrat. Men som sagt har vi ännu inte kommit fram till vårt rum, beslutångest!

Denna blir det iaf i tvrummet :)

Ligger i soffan, tänker på dagen. Kors i taket vad jag har varit effektiv idag! Jag har nördat matte, tagit en fika med Emelie och lilla Edvin med bus, packat, åkt med ett flyttlass och sist men inte minst startat och slutfört operation Älghorn :) Har länge velat ha ett älghorn i hallen som klädhängare, idag gav jag det en chans och blev riktigt nöjd :) Får se hur det ser ut i huset sedan eventuellt hamnar det i tvrummet på vår blommiga vägg i stället. En bonus och gör det extra roligt är att det är en familjemedlems första skjutna tjur :)

Har varit hem till Hemling idag, Sixten har fått lite kvalitétstid med mormor medan jag suttit på affärsvindan och räknat i lugn och ro. Många timmar blev det, många fel och ändå fler frågetecken. Vet verkligen inte hur jag ska klara av det här, skulle behöva en privatlärare som förklarar varje steg in i minsta detalj. Ingen som vet av ett jobb så jag slipper plugga? Önskar verkligen att man hade haft det att falla tillbaka på i stället efter mammaledigheten.

Nu säger vi god natt, alla x och y koordinater, k värden och differenspunkter snurrar runt i virrvarr som gör mig spyfärdig och matt.

Ängslan kryper på, massvis med göromål som hopar sig. En klätterapa som försöker bestiga de med mest svåråtkomliga hinder. Klagomål och skrik när planer går i stöpet, ständig uppmärksamhet och min koncentrationsförmåga sätts ideligen på prov.

Har tonvis med mattetal som förblivit oräknade, prov som närmar sig men så fort jag plockar upp pennan är det någon som klättrar på mitt ben och kräver min fulla vaksamhet. En klump i magen som växer för var minut. Flyttkartongerna som nyss var fulla ligger nu utspridda igen eftersom vår lille general ska dubbelkolla alla föremål som snart ska få ett nytt hem. Försöker hinna med allt på allt för kort tid, går det att pausa tiden så allt blir tyst för en sekund? Möjligtvis kanske i alla fall ett tal på så vis skulle kunna få sig en chans. Allting verkar så mycket lättare i teorin än i praktiken, inser att jag tagit mig vatten över huvudet.

Nyheterna, kanske är det så att man inte borde klaga, finns de som har det värre, de som räds för sina liv. Dagens I-landsproblem blir genast små i jämförelse. Är det fel att min tacksamhet över det jag har föds genom att se när andra har det svårt? Går det att se saker i svart och vitt eller är det alla grånyanser som sätter det logiska i vardagen på prov. Det är kaos både här hemma och i mitt huvud, vars tog prioriteringarna vägen?

Nu är vi så gott som färdiga, bara lite sömn som saknas. Önskar att klockan var halv 10 i stället, kan ju inte gå och lägga oss redan bara för att få tiden att gå fortare. Känner mig som ett barn kvällen innan julafton :p

Vi håller nu alla fingrar och tår för vackert väder och snälla barn, då syftar jag även på min älskade sambo som är hysteriskt flygrädd vilket dessvärre är extremt smittsamt!

Vi är mitt uppe i packningen, vi ska vara borta en veckan men på väskorna skulle man kunna tro att vi ska flytta. Det är mest Sixtens grejer, jösses vad en så liten person behöver mycket saker! Dessutom har vi två sjuklingar här hemma, Sixten har fått en ny kur av penicillin utskrivet och Hans är hemma från jobbet med en kraftig förkylning. Så typiskt att dom ska blir sjuka nu när vi äntligen ska åka.

Är så nervös inför flygningen att jag får ont i magen när jag tänker på det. Har en känsla av att det kommer bli en sömnlös natt inatt.

Tidig morgon för oss i lyan, Sixten vägrade sova så halv 5 gjorde vi morgon. Sitter och fryser under två täcken, i en onepice och dessutom har jag dubbla tröjor under den. Satans fjärrvärme, det är askallt på nätterna men värmen kan dom inte kosta på att sätta på! Längtar tills vi flyttar då kan dessa tidiga morgnar avnjutas framför en sprakande kamin :)

Fick mig lite vardagslyx igår kväll, tog mig barnledigt och for iväg för en välbehövlig massage! Underbart skönt och riktigt nödvändigt, skönt att kunna röra på skallen igen utan värk. En riktigt trevlig stund!

Igår insåg jag också hur viktigt det faktiskt är att få lite egentid, att ladda batterierna. Kände att det behöver ske en förändring här, en vän som betytt allt för mig tidigare men på grund av vad som egentligen bara är petitesser kommer emellan och förstör någonting man byggt upp under en halv livstid. Livet är alldeles för kort för att gå runt och vara bitter över någonting som inte har någon betydelse lägre. Jag hoppas därför att besöket igår kväll är en nystart för något gammalt, något som var så oerhört viktig för mig i många år.

Ibland glömmer man bort att det faktiskt finns ett liv utanför småbarnsbubblan, sen att lägenheten var städad, vällingflaskor förberedda och Sixten sov när jag kom hem gjorde inte saken sämre ;)

Grått och trist ute, varmt och mysigt inne :) Sixten är på toppen humör, efter dagar med ledsna miner och slöhet har han äntligen börja repa sig! Han har moster Johanna på besök som stannar tills imorn, mysigt att få rå om systrarna emellanåt. Vi har varit och shoppat en höstjacka åt Sixten fick oss då en skymt av Foppa som höll på att packa in lille bebisen i bilen :)

Snart blir det middag efter att Johanna varit på insparksfika på Universitetet, Lax med lime blir underbart!

På grund av akut tristess begav jag och Sixten oss mot sydligare breddgrader igår morse :) Första anhalt blev ett besök på gudmorsans jobb, sen väntade överrasknings besök hos mormor, morfar, gammelmormor och gammelmorfar :)

Skönt att få komma hem ett tag och träffa alla igen efter flera veckors uppehåll. När mor min slutade jobbet åkte vi vidare till sugan, fotbehandling, mys framför kaminen, kortspel och takmålning stod då på schemat, ingen rast och vila!

Nu är vi slutligen hemma igen efter en natt borta och en riktigt trevligt gårdag och kväll. Sixten sover som en stock i sin säng, det tar på krafterna att leka med alla :)