God morgon
Vi har barrikerat oss, sjukan är här! Vaknade igår kväll runt elva att Hans skriker, Jag flyger upp ur sängen och jag skojar inte när jag säger att hjärtat stannade och blev liggandes kvar där. Vi åt blodpudding till middag igår då det är en av Sixtens absoluta favoriter, det var dessutom väldigt länge sedan han åt en sådan stor portion! Lyckliga var vi att han åt då det har varit lite kinkigt med den biten sista dagarna, tji fick vi!
Således när Hans gick in för att kolla hur det gick för Sixten och hans hosta innan han själv gick och la sig hade han kräkts ner hela sig med vad som Hans uppfattade som blod. Men det var naturligtvis ofantliga mängder blodpudding! Du kan ju gissa paniken här innan jag hade vaknat till och insett att det inte var någon fara och innan Hans hade varvat ner. Med andra ord kommer det dröja väldigt, väldigt länge tills vi äter blodpudding nästa gång!
Operation kontor/gästrum.... Igen!
Har gått och retat mig på kontoret/gästrummet en längre tid. Tycker att det har känts kallt och kalt där inne, har tyckt synd som de som tvingats sova där inne.. Tycker inte heller att rummet passat ihop med resten av huset.
Fick lite tid över imorse så det har jag ändrat på nu, i alla fall börjat. Sängen hade inga ben så jag fick börja med att tillverka fyra sådana sen bygde och klädde jag en vadderad sänggavel, häftklamrarna tog dock slut så jag väntar på att Hans ska komma hem med fler så jag kan göra den klar. Har renoverat och målat om ett gammalt skåp vi hade i lägenheten, nu har jag någonstans att ha all kursliteratur och symaskinen. Till sist tillverkade jag en vimpel till fönstret av mina gamla botaniskatryck ifrån Nordens flora, ville bara kräkas åt gardinerna vi hade innan. Det blir lätt mörkt då rummet är så litet men med blommorna i stället för en tjock gardin blev det mycket bättre! Se så mycket man kan hinna pyssla ihop på två(!) timmar bara man får tummen ur, det bästa ut av allt är att det inte kostade en enda krona allt låg och skräpade här hemma!
Det är riktigt svårt att forta rum, än hur man vrider och vänder ser det aldrig ut som i verkligheten! Har du sett min fina blomma i fönstret, så där ser alla mina blommor ut. Vet inte hur jag ska få blommorna att trivas med mig, jag har till och med tagit död på en garderobsblomma är det möjligt? Tips tacksamt mottages!
Lost & Found
Som jag har letat! Vänt upp och ner på huset flera gånger, tömt ut flyttkartonger på golv och rotat på vinden men nu är uppdraget slutfört! Två år senare än väntat men skam den som ger sig! Shakespeare boken äntligen återfunnen! Å vars hade den gömt sig? Jo i skänken i tvrummet där jag är och river runt flera gånger i veckan! Kan nu bege mig till biblioteket utan att skämmas :)
Det går magsjuka på Sixtens förskola så jag sitter och väntar på att även han ska åka dit, jag håller alla tummar och tår för att vi slipper! Då man ändå måste ta varje tillfälle i akt och fira ska jag givetvis göra det ikväll och det står nybakt hallonpaj på menyn! Detta både för bokens återkomst men också för att vi än så länge har klarat oss undan just kaskadspyor! :)
Till månen och tillbaks
Tjo och tjim, bus och skratt. Vi har haft fullt upp sen vi kom hem från skola och dagis! Hus har bygds, lastbilar har lastas med allt ifrån klossar och apor och rymdfärjan har tagit oss till månen och tillbaks. Vi har lekt orken ur oss allihop, Sixten har sprungit runt med sin bandyklubba och skjutit bollar som Alice jagat frenetiskt så även hon har fått sig en rejäl portion lek ikväll :)
Det måste ha varit en omtumlande omställning för henne när vi kom hem med ett knyte stor som en nypära, någon annan som helt plötsligt stod i centrum och tog hennes plats. Men jag tycker att hon hanterat sin nya roll som "storasyster" alldeles utmärkt :) Att hon dessutom får möjligheten att lukta på nybakta bajsblöjor varje dag ser hon nog som den yttersta belöningen :p
Nu blir det kvällsmys för hela slanten, tutten är på plats och apan är fast klistrad vid kinden så nu njuter vårt charmtroll för fulla drag!
Dagen efter
Något som bokstavligt talat slog mig igår är att Övik består av fruktansvärt många backar, jag föll handlöst fem gånger på väg ner till Harrys. Inte på grund av för stora mängder vin utan mina skor var helt släta under och i nedförsbackarna gled jag utan en uns av fäste, kan skatta mig lycklig över att jag överhuvudtaget tog mig fram utan några brutna ben eller hjärnskakning.
Var en super trevlig kväll sammantaget och det var verkligen skönt att komma iväg trots att jag saknade mina här hemma redan då jag satte mig på tåget, trist bara att jag var så fruktansvärt trött. Inte direkt det roligaste sällskapet att ha med sig ut på galej..
Virrpanna!!
Jag har varit lagomt snurrig idag! Som sagt skyndade vi som tusan för att komma iväg till dagis imorse men som tur var hann jag inse att vi var en timme tidiga innan jag hann pälsa på Sixten och lämna hemmet. Vi slutade lektionen en timme tidigare idag så jag kommer hem och äter lunch i lugn och ro innan jag går och hämtar hem honom igen. Kommer dit och dom frågar vad jag gör där, jag fattade ingenting (var ju helt säker på att jag var rätt ute) och vi gick hem. Kollade schemat när jag kom hem igen och det visade sig att nu var jag en timme före igen! Tur jag var en timme tidig och inte en timme sen, hade varit en aning pinsamt om dom hade fått ringa och fråga vars jag höll hus redan första veckan. Jag vet inte riktigt vars jag la av mig minnet igår kväll..
Alla sover här hemma, känns verkligen inte som en fredag kväll. Jag sitter uppe själv och taggar för imorn och längtar efter lite kvalitetstid på egen hand :)
God morgon!
Spasmer och Sjukstuga..
22/1
Blev väckt av två smitthärder imorse, Hans är "dödssjuk" i en "fruktansvärd karlakarl-förkylning" och Sixtens näsa rinner likt vårfloden. Tänk att det är så hemskt att vara förkyld när man är kille, men som tur är har Hans en bundsförvant nu som han kan bolla sina smärtor med. :p
Jag har varit på skolan och njutit av ännu en vardag utanför hemmets vrå. Blir bara mer och mer taggad på att sätta tänderna i studierna på allvar, har mest varit en massa information de här två dagarna som har gjort en måttligt snurrig. Har i alla fall hamna i en super trevlig klass så det gör att det hela känns ännu roligare :)
Har dock börjat räkna ner dagarna inför lördag, än hur mycket jag tycker om att gå till skolan så längtar jag ännu mer till helgen. Ska för första gången sen jag blev gravid få tillbringa två hela dagar till att helt fokusera på mig själv och bara ha kul! Längtar! Spa på dagen och festligheter på kvällen, kan inte bli bättre :)
Första dagen
Förra måndagen var det Sixtens första dag och nu är det min, ser fram emot att sätta igång och göra ett sånt bra arbete jag bara kan. Känner att min energi har kommit tillbaka :) Sixten blev jätte ledsen när jag gick, stackarn har blivit så snuvig, hans energi är verkligen inte på topp. Blir nog några dagar Vabning för Hans snart skulle jag tro :/
Jag lever tillsammans med en tidsoptimist som tror att man kan hinna städa hela huset, duscha och klä sig på tio minuter, det i sin tur har lett till att jag har blivit en tidpessimist. Lämnade Sixten på dagis kvart i åtta, var på tågstationen tio i (40 minuter för tidigt) och kommer att vara i stan kvart i nio. Börjar klockan tio idag så det kommer att bli en massa väntan bara för att jag är så förbaskat rädd att komma försent. Det går bussar senare och som med god marginal anländer i Umeå innan tio men nä nu sitter jag här och väntar :p
Ha en bra dag, det ska jag ha :)
Söndag
En helg går så fasligt fort, känns jämt som att man går och lägger sig på fredag och vaknar upp på måndag morgon. Idag har jag späckat schema så även denna dag kommer att springa förbi. Lämnar snart grabbarna i sticket här hemma och beger mig in mot stan för lite shopping, besök hos en vän och insparksfika. Ska bli spännande att se vilka man kommer att spendera sina dagar med de kommande tre åren, kommer att bli jätte kul :)
Fint väder är det idag så jag hoppas att jag hinner komma hem innan det skymmer, en tur med Sixten på boben hade inte varit dumt :) Sixten har lärt sig att säga tittut i helgen så nu springer han runt och gömmer sig bakom händerna och leker tittut med sig själv :p
Koncentration på högsta nivå
Då jag varit på pysselrehab under en längre tid kunde jag inte hålla fingrarna i styr idag, mitt pysselberoende gjorde sig åter tillkänna. Antar att det är lugnet här hemma när Sixten är på dagis som gör att jag bara måste ha någonting att göra hela tiden! Har ägnat de senaste tre timmarna med att handmåla Sixtens leksakslådor, det är mycket, mycket lättare att koncentrera sig när inte han är och klättrar över allt :p Har man inget att göra då fixar man sig helt enkelt göra ;)
Dagen D
Den stora frågan är nu, vad i hela världen ska jag syssla med hela dagen om de inte ringer?! Jag har glömt bort hur man lever utan ett barn som behöver ständig uppsyn. Ett barn grät och jag flög upp ur stolen för att gå och se vars Sixten var.. Snacka om att man lever och andas på ren rutin. Det tog några sekunder innan jag noterade att inte inte alls var Sixten som grät utan en främmande unge på tvn.
Vad gjorde jag innan Sixten var hela min vardag, innan hans agenda tog upp varje minut på dagen? Frukost, lek, mellanmål, lunch, lek, mellanmål, lek, middag och så vidare. Jag springer runt här hemma som en Förvirrad höna utan huvud och vet inte vad jag ska ta mig för. Kanske ska pröva på hur det känns att krypa upp i soffan med ett täcke, en varm kopp kaffe och bara känna lugnet.
Andra dagen
Funderade allvarligt på om jag hade fått med mig fel kille hem ifrån dagis igår, det var full rulle, bus och upptåg hela eftermiddan. Har aldrig sett han så i extas! Han somnade tillslut av utmattning redan runt 6, även jag somnade av utmattning kl 8! Måste säga att dom som jobbar på dagis gör det bra, jag var helt slut när vi kom hem. Hörselkåporna åkte på, Sixtens volym gick på max hela dagen. Han skrattade åt mig när jag gick runt med dom och undrade säkert vad jag sysslade med. Andra dagen nu och jag tror att Sixten kommer bli överlycklig när han inser att vi ska vara där idag oxå :)
Vår morgonrutin har kommit att se lite annorlunda ut, för att jag ska få någon chans att få i mig lite frukost och ta på mig ansiktet får han se på Astrid Lindgren ett tag innan hans egen frukost men de har han ingenting emot :) Han njuter av att få mysa med apan i sin fåtölj!
Aj!
Sixten är och river runt i allt han kommer åt, skorna flyger i groventrén, tvättmaskinen proppas full av leksaker och städprylarna har kommit att bli hans givna danspartners. Satte därför upp några bitar av klickgolvet som var kvar efter att vi lagt golven i sovrummen i dörröppningen som grind för att kunna få ha någon sorts ordning längre än fem sekunder.
Insåg att det blev lite väl högt då Hans stöp med knäna i skivan när han kom hem efter jobbet, men jag tänkte att vi vänjer oss snart och skivan fick stå kvar. Det skulle jag inte gjort! Fick ett infall efter middan och tänkte ge mig på och tvätta vår vita(!) matta som ligger framför kaminen. Den har blivit svart av all sot och smuts vet inte hur vi tänkte när vi köpte vita mattor överhuvudtaget med en hund och en sölgris till unge i huset.
Sagt och gjort, jag drog med mig mattan för att sätta igång i groventrén. Dock missbedömde även jag höjden på vår provisoriska grind. Jag flög likt dumbo över skivan med mattan efter, fastande med ena ljumsken över kanten och landade med hela min tyngd på stortån på andra sidan! Tokstukade den och kan inte belasta högra foten. Nu lever min tå verkligen upp till sitt namn, STOR är vad den är, pulserande och blå.. Klant!! "Grinden" får åka dit peppar växer och Sixten får nu gladeligen riva runt bäst han vill, ordning i all ära men jag föredrar att ha livet i behåll :p
Första dagen
Vad händer? Jo vi kommer på dagis, jag tar av honom ytterkläderna och sen springer han rakt in och börjar leka med alla barnen utan att blicka sig om. Jag har känt mig en aning överflödig hela dagen då han inte uppmärksammat mig under hela tiden vi var där, men det kändes inte lika hemskt som jag inbillat mig. Skönt att veta att alla mina farhågor inte besannats utan att det här kommer att bli hur bra som helst :) Hade gruvat mig för detta men gud så skönt att han fann sig snabbt och trivdes som handen i handsken :) Att oroa sig för allt hela tiden kanske är ett första-barnet-syndrom som jag lider (kraftigt) av, det går säkerligen över om man får ett till barn. Kan ju i alla fall hoppas på det för mitt eget bästa :p
Så här chill var Sixten imorse innan vi begav oss, det var dessvärre inte jag. Har aldrig varit så kissnödig i hela mitt liv som jag var imorse, tog nog något slags personligt rekord på typ tio toalettbesök på en timme :p
Ögonsten
Glada är vi som har denna goding som förgyller våra dagar! Frågade honom idag om han skulle på dagis imorn och om det skulle bli kul, han nickade och dansade samtidigt som han sa jajaja. Haha så söt, han förstod nog inte vad han svarade på men att tänka på det lugnar ändå mina oroliga nerver med tanke på mitt tidigare inlägg :p
Dagisskräck
Det det här jag pratar om, den mamma som jag lovat mig själv att inte bli, extremt hysterisk, känslomässig och överbeskyddande. Jag är helt övertygad om att det är bra för honom redan när han är liten att få möjligheten att vara självständig, i alla fall i den mån verkligheten tillåter. Det kommer att komma stunder i både Sixtens och våra liv som jag inte kommer ha någon som helst kontroll över, det är bara att acceptera men det är trots allt svårt att inse att jag inte är allsmäktig eller att jag inte kan hålla fast Sixten under mina skyddande vingar förjämnan. Ja, jag vet det är inte så att jag ska sätta honom på en buss ensam till Spanien där han ska klara sig alldeles själv, han ska bara på dagis med utbildade pedagoger 150 meter bort ifrån vår egen ytterdörr men för mig känns det som att vi ska skicka iväg honom på hans första riktigt stora resa.
Det jag helt ärligt är mest rädd för är hur banalt det än låter, att han inte kommer att sakna oss. En egoistisk tanke men den finns där ändå. Tänk om jag skulle missa något ord för första gången eller om han skulle rymma till dagis de dagar han är ledig för att han trivs bättre där.
Blir man verkligen så här koko bara för att ens barn växer upp, växer upp och växer upp han är ju faktiskt bara drygt ett än men än då. Han kommer inte längre att vara behov av just min närvaro 24 timmar av dygnet, han kommer tillbringa fler vakna timmar om dagen tillsammans med dagispersonalen än med oss. Eftersom att jag vet hur jag inte vill vara och agera har jag nu här ett stycke som jag kan återkomma till när jag tappar bort mig på vägen och vickar över på den hysteriska och överbeskyddande sidan som jag så gärna vill undvika. Sixten ska förhoppningsvis växa upp till en karl som är trygg i sig själv, självständig och ödmjuk inför allt vad livet har att erbjuda, om jag ska lägga mig i så fort andan faller på sätter jag troligtvis käppar i hjulet oftare än nödvändigt.
Lång och kanske inte allt för rolig läsning men nu ska jag ta tag i dagisstarten med nya friska tag, med positiv inställning och med icke egoistiska tankar. Sixten kommer att trivas jätte bra, träffa nya vänner och lära sig att känna trygghet utan oss i hälarna. Det kommer att bli toppen!
Bebislycka! :)
Föräldraledighet
Nu är den här, min egentligen sista riktiga vardag med heltids föräldraledighet. Till veckan blir det som sagt dagis för hela slanten, antar att jag kommer att uppskatta det här 15 månaderna ännu mer när man fått lite distans. När man inser hur mycket man fått ta del av under Sixtens första år och hur mycket jag faktiskt har vuxit som människa. Just nu är det här vår faktiska vardag men på måndag kommer jag kunna se tillbaka på det som en lyxtillvaro. Det är inte alltid okej att spela allan, busa som en hundvalp och prata som Kalle Anka som vuxen men eftersom att Sixten inte kan skvallra på mig än har jag tillåtit mig själv att vara extra barnslig, bara för att jag kan. Att han kiknar av skratt när man kommer studsande som en gorilla och ropar Sixten med Kalle Anka uttal gör ju bara det hela ännu roligare. Tråkigt för er men ni kommer inte få se något bildbevis på detta, det håller jag och Sixten för oss själva ;)
Föräldraledighet är ett totalt missvisande uttryck, det har absolut ingeting med ledighet att göra! Jour dygnet runt, att alltid måsta vara på tå inför nästa påhitt och att aldrig kunna vända ryggen till utan att oroa sig över vad som händer bakom en är ingen dans på rosor. MEN det är en ära att få möjligheten och chansen att få ta del av och vara med när en människa växer upp och formas till en unik individ, hela vägen ifrån ett knyte i magen till en underbar liten pojke. En pojke som är sin egen med en helt egen vilja och syn på hur saker och ting ska vara.
Kramar och pussar
Sixten är ingen som varken har tyckt om att bli kramad eller pussad på, han har stretat värre än en kalkon på väg till slakt så fort man försökt att hålla om honom mer än fem sekunder men de sista dagarna har han blivit en riktig mjukis! Han kan springa fram när man ligger i soffan och trycka sin pannan mot min eller Hans mun för att blir pussad på och han klänger upp i famnen för att kramas, om han kunnat skulle han krupit in i mig. Han har dessutom gått och blivit puss sjuk på köpet, han lägger sitt lilla runda huvud på sned och tittar pillemariskt på en samtidigt som han attackerar med tungan i högsta hugg. Han pussas som värsta Sankt bernards huden, slickar en över munnen och smackar glatt när det är gjort! Haha tror att vi måste öva på tekniken annars blir han nog inte så poppis bland brudarna :p
Trötter..
Vår alldeles egna Pavarotti har gått och vilat, jag sitter med ett grustag i ögonen och svävar bort i tankarna hela tiden. Är fruktansvärt trött, trots att jag bytt säng och sovit som prinsessan på ärten i natt. Skulle behöva städa men skjuter undan de och tar det en annan dag om jag inte fallit över någon av Sixtens alla lastbilar innan dess och brutit något.
Sitter och väntar på inte mindre än 4 paket som borde ha kommit vid det här laget, när man beställer något på internet vill jag att varorna ska vara i postlådan samma stund som man trycker på bekräfta men det är ju självklart en utopi. Jag får snällt vänta vidare..
Ett hopplöst fall?!
Tänkte att det kanske vore bra om dom kunde spänna fast honom i vagnen nu när dom alltid sover ute på dagis så inte vår rymningsbenägna rumpnisse flaxar iväg på egna äventyr helt plötsligt, visst lär dom ha koll på dom men han kan ju hinna falla ur med huvudet före innan någon hunnit undsätta honom, snabbare än blixten som han är.
Jag lägger ifrån mig saker hela tiden i tron om att jag ska komma ihåg vars, "jag lägger det här så jag vet vars jag har det-metoden" har återigen bevisats fruktlös. När ska jag lära mig?!
Nedräkning
Vi har "avjulat" idag, kastade ut granen medan Sixten vilade. Var så less på den där den stod men nu gapar hörnet tomt, ångrar mig lite att den inte fick stå kvar ett par dagar till då den inte barrat ett njota.
God morgon!
Det har varit så mycket att tänka på de sista veckorna att jag helt glömmer bort att pytsa i mina dagliga inlägg, får se om motivationen återkommer med ljusare dagar. Ligger och drar mig i sängen medan hur jag hör Sixten leka inne på sitt rum. Måste passa på att ta vara på varje lugn stund nu innan det blir ännu tidigare mornar och längre dagar. Nu när Sixten äntligen börjat sova hela nätterna och ibland kan tänka sig att ta en sovmorgon till halv 8 ja då ska vi upp med tuppen ändå, typiskt!
Idag ska julen ut, min säng ska bli ersatt av en hårdare och skafferiet som anfaller varje gång man öppnar dörren ska få sig en rejäl omgång!
God fortsättning på er!
Ett tag sen sist..
Nu är det vardag igen eller nästan i alla fall, Hans är ledig tills på måndag skönt att få umgås hela familjen innan vårt nya liv börjar. Skolstart för mig och dagisstart för lillen, hela vår bubbla vi levt i sedan Sixten föddes kommer att spricka och verkligheten utanför kommer att bli ett faktum.
Shoppade kurslitteratur ikväll, har glömt hur dyrt det är med sådana böcker speciellt när man inte vet hur många gånger dom kommer att komma till användning så svider det en aning :p Men längtar att få komma ut och träffa nya människor, mitt sällskapsbehov är nu större är någonsin.