Jag var nästan lite stolt över mig själv då jag äntligen lyckats få Sixten att förstå att granen rör man inte, han har varit så duktig och inte gått närmre än en meter.

Tills igår när Hans kom hem och tyckte att de kunde vara lite kul att leka "utmana granen", det gick typ ut på att man skulle gå så nära granen man kunde utan att tippa den. Självklart stod jag i köket och hann inte stoppa detta dårskap! Vem tror ni nu springer rakt in i granen i full kareta? Vem sätter sig på sin Scania och backar in i granen precis som att ingen ser vad som är på gång om han bara backar? Apan har även han fått sig ett antal flygturer högt upp i grenverket då det verkar vara ett sant nöje att kasta in honom i granen för att se om han fastnar. Kulor sprutar och barr faller, det fullkomligen kittlar i fingrarna på honom. Sixten har blivit en riktig marodör och allt är hans fars förtjänst..

Nu är det omöjligt att få honom att sluta, han skrattar högt då jag säger ifrån och skyndar sig att slita ner ännu en pumla som snart flyger genom rummet som en projektil. Tro när Hans ska ta sitt förnuft till fånga och inse att han är pappa till detta bångstyre och inte en tvåårig polare..