Hade precis blivit piggare och då åkte jag dit igen med bravur! Har åkt på en riktig "karlaförkylning", känner mig dödssjuk, man kan steka omelett på min panna, orkar knappt ta mig upp ur soffan, leder som värker och en näsa lika täppt som en skorsten med ett skatbo. Jag gnäller och kör med Hans som om han vore min butler, brukar nästan aldrig vara sjuk så jag är inget proffs på det. Känner nog efter lite extra mycket bara för att jag får chansen att tycka synd om mig själv lite. Att det låter som att jag gråtit hela dagen när jag pratar bidrar dessutom till att jag får lite extra omtanke här hemma ;)