Ett hopplöst fall?!

Kan nu konstatera att jag inte har någon koll på någonting! Har vänt upp och ner på huset på jakt efter en Shakespeare bok jag lånade på bibblan för typ två år sen men den är spårlöst förvunnen, känns inte som att en böter på 750 kronor lockar allt för mycket just nu så jag måste nog ta och vända upp och ner på varenda liten dammråtta imorn.. Under samma häxjakt var jag på span efter Sixtens barnvagnssele som jag vet att jag sett när vi flyttade in men även den har på något förunderligt sätt bestämt sig för att leka kurragömma med mig, vilket jag inte alls uppskattar!

Tänkte att det kanske vore bra om dom kunde spänna fast honom i vagnen nu när dom alltid sover ute på dagis så inte vår rymningsbenägna rumpnisse flaxar iväg på egna äventyr helt plötsligt, visst lär dom ha koll på dom men han kan ju hinna falla ur med huvudet före innan någon hunnit undsätta honom, snabbare än blixten som han är.

Jag lägger ifrån mig saker hela tiden i tron om att jag ska komma ihåg vars, "jag lägger det här så jag vet vars jag har det-metoden" har återigen bevisats fruktlös. När ska jag lära mig?!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Sixten Och Jag

Sixten kom och fyllde våra dagar med stoj, skratt, gråt, lek och framför allt lycka i oktober 2011. Sen dess har ingenting varit sig likt, höga klackar har bytts ut till sneakers, ett glas vin har i stället blivit litervis med kaffe och sovmornar har kommit att bli vaknätter. Men inget ont som inte för något gott med sig, vi har välsignats med ett underbart litet busfrö som är här för att stanna!

RSS 2.0