God morgon

Alla ni som älskarblodpudding ska nog inte läsa vidare, vill inte ta det ifrån er…!

Vi har barrikerat oss, sjukan är här! Vaknade igår kväll runt elva att Hans skriker, Jag flyger upp ur sängen och jag skojar inte när jag säger att hjärtat stannade och blev liggandes kvar där. Vi åt blodpudding till middag igår då det är en av Sixtens absoluta favoriter, det var dessutom väldigt länge sedan han åt en sådan stor portion! Lyckliga var vi att han åt då det har varit lite kinkigt med den biten sista dagarna, tji fick vi!

Således när Hans gick in för att kolla hur det gick för Sixten och hans hosta innan han själv gick och la sig hade han kräkts ner hela sig med vad som Hans uppfattade som blod. Men det var naturligtvis ofantliga mängder blodpudding! Du kan ju gissa paniken här innan jag hade vaknat till och insett att det inte var någon fara och innan Hans hade varvat ner. Med andra ord kommer det dröja väldigt, väldigt länge tills vi äter blodpudding nästa gång!


Kommentarer
Bella

Oj! Vilket hemskt uppvaknande!! :O

2013-01-31 @ 08:27:09


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Sixten Och Jag

Sixten kom och fyllde våra dagar med stoj, skratt, gråt, lek och framför allt lycka i oktober 2011. Sen dess har ingenting varit sig likt, höga klackar har bytts ut till sneakers, ett glas vin har i stället blivit litervis med kaffe och sovmornar har kommit att bli vaknätter. Men inget ont som inte för något gott med sig, vi har välsignats med ett underbart litet busfrö som är här för att stanna!

RSS 2.0